Carina Hillerström: "Var det bättre förr? (Ju förr desto bättre)"

2017/04/27

Jag satt på tåget på väg till jobbet för någon vecka sedan och tittade SVT Forum från ett seminarium – ”Från papper till pixlar – mediala generationsklyftor”. Det var intressant att lyssna på statistik och resonemang kring de förändringar vi kan se i samhället idag. 

Du hör: jag satt på tåget och tittade på ett TV program från igår i min smarta mobil… 

Var det bättre förr? Eller är det rent av både bättre och roligare att gå till jobbet idag?

Det är frågor som jag då och då ställer mig, som någon slags reminder – är jag fortfarande engagerad? Tycker jag att det är kul att gå till jobbet?
Svaret efter 24 år inom samma företagskoncern har såhär långt alltid varit ja. Man kan spekulera i orsakerna, men att arbeta inom ett medieföretag som dessutom i huvudsak hanterat tryckta medier innebär att man levt i någon form av ständig förändring.

Ständig förändring? Ja, det är min uppfattning att vi alltid varit i någon form av förändring. Inte minst de tekniska förutsättningarna och infrastrukturen i det dagliga arbetet från fax till mejl till helt automatiserade flöden. Den förändringen är det sannolikt inte någon som vänder sig emot och idag kallar vi den ”Den digitala transformationen”.

Nej, i min värld är det inte den förändringen som skapar oro och funderingar. Den rör istället journalistiken.
För det är så att kritisk granskande journalistik och lokala medier aldrig har varit viktigare än de är idag. Men den digitala medieutvecklingen sker i hög hastighet och skapar oändliga möjligheter att hantera information, och här skulle alla intäktsmöjligheterna (guldet) också finnas – men fortfarande har branschen inte hittat nyckeln fullt ut.

De senaste dryga 20 åren har jag levt i Uppsala. Där jag fått en stark relation till den lokala tidningen, Upsala Nya Tidning, vilken numera är Mediehuset UNT och erbjuder alla kanaler ett lokalt mediehus representerar. När jag flyttade till Uppsala i början av 1990-talet var den tryckta upplagan cirka 80 000 exemplar och hushållstäckningen över 70 procent. Tidningen var en stark aktör och partner i det lokala näringslivet, inte minst inom idrotts- och föreningslivet. Alla hade en relation till Upsala Nya Tidning, och nu menar jag verkligen alla, oavsett ålder och med eller utan en prenumererad morgontidning.

Idag finns mediehuset UNT på fler plattformar. De når alltså fler kontakter idag och har en fortsatt stark position. 2006 hade UNT en räckvidd om 153 000 läsare – tio år senare har den tryckta tidningen en räckvidd om 111 000 läsare, lägger vi till de digitala kanalerna så blir den dagliga räckvidden 156 000 läsare och en veckoräckvidd på 240 000 läsare.
Adderar du den höga räckvidden till att annonsörerna får bra effekt, så tror jag – trots rubriker som säger annat – att den tryckta tidningen kommer leva ett tag till. 

På Mediekompaniet ser vi att annonsörerna fortfarande ser print som en viktig del i sin mediemix. För ibladade bilagor i morgonpressen är observationsvärdet i genomsnitt 61 procent. Bilbranschen har efter en tids frånvaro i pressen återgått till att ge ut bilagor. Med bra effekt: KIA:s bilaga (2014) lyckades till exempel att nå ut även till kvinnorna – 46 procent av kvinnorna upplevde att de hade fått helt ny information, vilket är det näst högsta uppmätta värdet bland kvinnor och bilbilagor på tio år.

Men hur är det då – var det bättre förr? Jag tror man måste gilla läget, ta vara på möjligheterna men inte låta digitaliseringen ta över själva livet. Jag hoppas att vi fortsätter läsa tidningar både på papper och padda eller vad framtiden har att erbjuda, jag hoppas vi lär unga människor att källkritik är viktigt. Där har Mediehuset UNT och andra lokala mediehus en viktig roll. Man har aldrig nått fler människor än idag och de lokala mediernas roll har kanske aldrig varit viktigare ur ett demokratiskt perspektiv.
Så, nej, det var inte bättre förr – bara annorlunda

 

 

 

 

Carina Hillerström har jobbat i över 20 år med medieförsäljning, framför allt i lokalpress. Idag är hon marknadschef på Mediekompaniet.